PRIVAT EKONOMI

text: Nicholas Anderson

Dold handel och börserna

En börs är den bästa metoden för att säkra att placerare och företag kan göra möjligast goda affärer då de investerar i företag. Men så kallade dark pools, handelsplatser där så lite information som möjligt ges ut om handeln, har uppenbarat sig på börs­arenorna. De övervakande myndigheterna måste därför vara alerta på detta fenomen.
Börserna uppstod i tiden för att köpare och säljare ville avisera vilka priser de var villiga att betala eller acceptera för aktier. Börserna publicerar priser på den öppna marknaden så att alla intressenter har tillgång till samma information samtidigt. Det är vad som avses med transparens.
Med tiden blev det nödvändigt att stifta lagar för att hindra folk från att på ett ojuste sätt utnyttja konfidentiell information som kan påverka framtida aktiepriser, såsom insiderinformation om företagens opublicerade resultat, eller om stora förestående köp- eller säljordrar gällande dessa aktier. Det är vad som avses med rent spel.
Mäklare, handlare, banker, placerare och företag har en intressegemenskap, eftersom de alla behöver börsen för möjligast kostnadseffektiv likviditet. Transparens och hederlighet är viktiga för att skydda dessa intressen.
Under de senaste tjugo åren har prisinformationen flyttats över till elektroniska nätverk från skrivtavlor och utropare. Placerare och mäklare på andra sidan jordklotet har nu samma prisinformation simultant med aktörerna på hemmamarknaden.
Investerarna vill inte alltid avslöja sin identitet i samband med köp och försäljning. Därför har vi mäklare. Konfidentialitet är viktigt så länge marknaderna kan se hurdana volymer som köps och säljs, och till vilka priser.
Mäklarna vill maximera avkastningen från sina avslutsvolymer, medan placerare och företag vill ha så låga handelskostnader som möjligt. På nästan alla börsmarknader har maximering av avkastningen lett till att de stora bankerna kontrollerar de största marknadsandelarna av handelsvolymen.
Kostnadstrycket har drivit på börskonsolideringen. De nationella börserna blir färre och färre. Börser har fusionerats till gigantiska monoliter med en handfull små nykomlingar som fyller i springorna mellan sina stora bröder. Vårt eget HEX har blivit Nasdaq OMX. Det är bra.
Denna konsolidering har resulterat i stora multi­nationella börser som domineras av jättebanker. Detta har i sin tur lett till ett nytt fenomen. De globala elektroniska handelssystemen tillåter i dag ’intelligent’ mjukvara att leta fram och profitera på pyttesmå prisanomalier genom att tillämpa de stora volymernas strategi. Denna metod ger stora aktörer avkastning utan nämnvärda risker.
Köp- och säljorder på omfattande aktieposter har blivit så stora att bankerna inte längre vill ha en tredje part som mellanhand för dem på de traditionella börserna. Bankerna vill maximera sin avkastning genom att själva genomföra dessa ordrar på slutna elektroniska marknader med andra stora banker. Dessa avslut görs mellan storbanker för deras egen och deras kunders räkning utan att säljarens eller köparens identitet avslöjas. De kallas dark pools för att ingen information om priser och volymer offentliggörs.
De är attraktiva för banker och storplacerare genom att de är kostnadseffektiva, medger stora volymer och är konfidentiella. Medaljens baksida är att det kan vara frestande att utnyttja ’mörka dammar’ för mörka syften.
Den nuvarande finanskrisen involverade många storbanker och mäklare som sysslade med stora investeringar som varken var transparenta eller justa. Dark pool-börser är ogenomskinliga.
Att ge dessa banker spelrum att obehindrat ägna sig åt fortsatt handel utan självreglering är – än en gång – som en öppen invit till skattebetalarna, som alltid i sista hand står för notan. Finansinspektionen måste vara på sin vakt.

Nicholas Anderson är Senior Vice President vid Svensk Exportkredit i Finland och chef för SEK:s rådgivningsenhet.

Kolumnen ingår i Forum för ekonomi och teknik nr 11/2009, som utkom 26.11.2009.

Kommentera texten på adressen: feedback@forum.fi