Färskvara i dag, avfall i morgon?
Bananerna, som känns svala och fasta i handen och precis lagom mogna då du köper dem, är ofta övermognat brunmosiga inuti ett par dar senare – och hamnar i soppåsen. Lösning: köp bara så många du äter inköpsdagen. Alltför besvärligt?
Kort hyllivslängd – i butiken och hemma – är ett större eller mindre problem med de flesta frukter och många grönsaker. Långsammare mogning kan ge längre ’färsktid’ och mindre spill.
Enzym bromsar mogningen. Mikrobiologer vid Georgia State University har utvecklat en metod att hålla frukter, grönsaker och även blommor fräscha längre. Innovationen bygger på en naturlig, i vanlig mylla förekommande mikroorganism som utsöndrar ett enzym som förlänger frukters och grönsakers mogningstid och därmed ger dem förbättrad hållbarhet.
Professor George Pierce har arbetat på detta forskningsprojekt i tre år, och framhåller att metoden inte innebär hälsorisker och inte involverar användning av patogener eller genmanipulation: det är fråga om en naturlig mikroorganism vars produktion av ett givet enzym man ökar genom att ändra på organismens ’diet’. Pierce jämför det med att förbättra atleters prestationer genom utvald diet. Enzymerna förlänger frukters och grönsakers mogningstid – i vissa fall upp till det dubbla – genom att minska deras respons på signalämnen och bromsa upp mogningsprocessen.
Katalyten som används i denna process bringas i kontakt med frukterna och grönsakerna med olika metoder: genom att behandla luften i transportcontainrar, eller applicera ämnet i transportlådor och förpackningsmaterial. Man kan behandla bulkvaror lika väl som individuella frukter eller grönsaker.
Långa transporter. Argumenten för närproducerade färskvaror är odiskutabla, men dessvärre närproduceras bara en bråkdel av de frukter och grönsaker finländarna konsumerar, åtminstone vinterhalvåret.
Pierces innovation fungerar framgångsrikt med klimakteriska växter. Vid förändrade klimatförhållanden (vid transporter från varma till kyliga miljöer) producerar klimakteriska växters frukter – bananer, äpplen, tomater med flera – etylengas under mogningsprocessen. Etylen utlöser sedan en kemisk reaktion i fruktcellerna, som bryter ner syror och stärkelse och åstadkommer de färg- och smakförändringar som kännetecknar mognad. Enzymerna gör denna mogningsprocess långsammare, varvid frukter och grönsaker får längre hållbarhet.
Pierces team jobbar ännu på att finjustera processens mekanismer. Metoden är redan patenterad. För kommersialiseringen utarbetas ett affärskoncept av Elevar Corporation.
Ragnhild Artimo text
Istockphoto foto
Artikeln ingår i Forum för ekonomi och teknik 11/2009, som utkom 26.11.2009.
Kommentera artikeln på adressen: feedback@forum.fi
Forskar i fusionsenergi
Fusionsenergi, som kan bli ett alternativ till dagens energikällor, är en ren energiform med nästan obegränsad tillgång på bränsle. Medan dagens kärnkraftverk utvinner energi ur tunga atomer genom fission (kärnklyvning) innebär fusion att slå ihop lätta atomkärnor.
För att uppnå en fusionsreaktion krävs högt tryck och höga temperaturer – uppemot 150 miljoner grader. Eftersom inga väggmaterial skulle klara sådana påfrestningar innesluts plasman i ett magnetfält.
”Plasman är instabil och ett av de stora problemen i fusionsforskningen är att få plasman att hållas inom magnetfältet”, säger Johnny Lönnroth som i december disputerar vid Tekniska högskolan.
Lönnroth har studerat hur man lyckas hålla ihop plasman i en så kallad tokamakreaktor, som är torusformad (som en munkring) för att optimera inneslutningen av plasman. Han har specialiserat sig på en viss typ av instabilitet, så kallad ELM (Edge Localized Mode). ELM står för regelbundet upprepade energi- och partikelutbrott i den yttre kanten av plasman. ELM-utbrotten är oönskade eftersom de begränsar reaktorns prestanda.
”Risken finns att instabiliteten leder till att reaktorväggarna förstörs på kort tid, eftersom magnetfältet alltid läcker lite i kanten och heta partiklar då krockar mot väggen. För att skapa ett kommersiellt fusionskraftverk krävs material som gör att väggarna håller i många år.”
Lönnroth har tagit fram numeriska datormodeller för att simulera hur man kan inverka på ELM-fenomenet. Hans forskning visar att om man använder magnetfältets inhomogenitet, även kallat rippel, för att kontrollera instabiliteten kan man göra ELM-utbrotten mindre skadliga. Men det sker på bekostnad av prestandan eftersom mera rippel innebär lägre tryck i plasman. Om man däremot försöker nå maximalt tryck i plasman uppstår våldsamma och skadliga ELM-utbrott.
Experiment gjorda på olika håll i världen tyder på liknande resultat som Lönnroth fått fram med numerisk simulering.
Resultaten kan få praktisk betydelse i jätteprojektet ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor) som ska byggas i Cadarache i södra Frankrike. Den experimentella anläggningen Iter byggs av EU, USA, Japan, Ryssland, Indien, Sydkorea och Kina för att tekniskt demonstrera att fusion är ett gångbart koncept för energiproduktion. I Iter kommer inhomogeniteten i magnetfältet att vara större än i dagens tokamakreaktorer.
Johnny Lönnroth jobbar i Storbritannien på JET (Joint European Torus) som än så länge är världens största fungerande fusionsforskningsanläggning.
Heidi Backas text
Artikeln ingår i Forum för ekonomi och teknik 11/2009, som utkom 26.11.2009.
Kommentera artikeln på adressen: feedback@forum.fi
